Imam Husseins Etik och Uppförande
Via en simpel titt på Imam Husseins (fvmh) femtiofem år korta liv i Gudssökan och Gudssträvan finner vi att han levde i absolut kyskhet gentemot sin omgivning och lydnad gentemot sin Skapare, och var outtröttligt ute efter att sprida islams budskap och att det finns dimensioner av hans levnad som våra sinnen inte kan begripa. Men för att förstå oss på honom till en viss del måste vi lära oss hans uppförande och handlingar. Imam Hussein hade ett oerhört stort tycke för att utföra böner och att åkalla Skaparen, och recitera den Heliga Koranen och dylika handlingar. Vissa dagar och nätter utförde han hundratals böneenheter.[1]
Även under sista natten i sitt liv såg han till att uträtta sina böner och krävde av sina fiender om att få tid till att åkalla Gud och be till Honom, och han sa: ”Gud vet att jag älskar att be, recitera Koranen och långa åkallelser och att söka förlåtelse.”[2] Han begav sig flertalet gånger till Kaba till fots och utförde Hajj.[3] Ibn Athir har skrivit att [4]”Hussein, må Gud vara nöjd över honom, fastade mycket, uträttade böner, utförde Hajj, gav välgörenhet och utförde samtliga andra goda handlingar.”[5]
Imam Hussein var så omtyckt av nationen att när han begav sig mot Kaba tillsammans med sin storebror brukade stora islamiska personligheter gå av sina riddjur vid synen av bröderna och ansluta sig till dem.[6]
Nationens respekt och tycke för Imam Hussein berodde på hans ständiga närvaro hos folket. Han levde med folket, var medveten om deras levnadsvillkor och läge, och samma saker som hände det vanliga folket hände även honom, samt hans orubbligt starka tro på Allah omvandlade honom till en stöttepelare till folket i deras svåraste stunder. Annars hade han varken präktiga palatser att bjuda folk till, mäktiga arméer att visa upp sig med eller blockera folk från vägar, och inte heller tömde folk det välsignade Sändebudets moské för honom att spendera tid på egen hand. Enligt en rapport skall Imam Hussein en gång ha bjudits på uttorkade brödrester av en skara fattiga personer som hade satt sig ner på utvikta kläder på marken, vilket han hade accepterat. Därefter reciterade han versen ”Sannerligen älskar Allah inte de arroganta.”[7] från Koranen[8] och bjöd dem hem till sig och sa: ”Jag accepterade eran inbjudan, så nu får ni också acceptera min inbjudan.” De accepterade hans inbjudan och väl framme ordnade han fram allt ätbart i huset till dem och visade därmed upp ödmjukhet och hur muslimer bör uppföra sig.[9]
Shu’ayb ibn Abd al-Rahman al-Khuzai har rapporterat att efter att Imam Hussein hade uppnått martyrskapet syntes det förhårdnade lager med hud på hans rygg. De frågade hans son, Imam Sajjad[10], om förhårdnaderna varpå han informerade dem att de hade bildats pga. att han brukade hänga tunga säckar med bröd på sin rygg på kvällarna som han sedan delade ut till änkor, föräldralösa barn och andra behövande personer.[11] Ännu ett bevis på Imam Husseins ofantligt starka tycke för försvar av förtryckta och att stå upp för dem är historian om Urinab [12] bint Ishaq och hennes make Abdullah ibn Salam ifall den stämmer rent historiskt fastän det finns många historiska felrapporteringar i den. Fastän Yazid hade tillgång till samtliga världsliga njutelser under Muawiyahs tid som härskare över muslimerna i form av pengar, makt, konkubiner etc. fick han ändå upp ögonen för en kysk och troende muslimska som redan var gift. Istället för att fördöma sin son för denna omoraliska begäran och hindra honom från att begå en svår synd inför Allah och orätt mot ett muslimskt par gjorde Muawiyah allt i sin makt för att så split mellan make och hustru, och efter att ha fått dem att skilja sig lura henne till sin sons hänsynslösa harem av konkubiner. Imam Hussein, som fick reda på Muawiyahs illvilliga komplott, motarbetade honom och fick hans djävulska plan att gå i stöpet genom att få paret att återvända till varandra.[13]
[1] Al-Irshad, sid. 214.
[2] Iqd al-Farid, vol. 3, sid. 143.
[3] Manaqib, vol. 3, sid. 224 & Usd al-Ghabah, vol. 2, sid. 20.
[4] کان الحسين رضی الله عنه فاضلا کثير الصوم و الصلوة و الحج و الصدقة و افعال الخير جميعها.
[5] Usd al-Ghabah, vol. 2, sid. 20.
[6] Dhikr al-Hussein, vol. 1, sid. 152 citerat Riyad al-Janan Bombay-upplagan & Ansab al-Ashraf, sid. 241.
[7] ان الله لا یحب المتکبرین
[8] 16:22.
[9] Tafsir al-Ayyashi, vol. 2, sid. 257.
[10] Den fjärde av tolv felfria Imamer som efterträdde Sändebudet i det gudomliga ledarskapet till muslimerna.
[11] Manaqib, vol. 2, sid. 222.
[12] När Muawiyah fick veta om Yazids förälskelse i den gifta Urinab valde han att splittra paret för sin son. Därmed sa han till Abu Darda och Abu Hurayra att erbjuda Abdullah kalifens dotters hand. Samtidigt sa han till sin dotter att säga att hon accepterar giftermål med villkoret att han tog skilsmässa från Urinab. Abdullah i sin tur lurades av frestelsen att bli svärson till kalifen och uppnå makt så han tog skilsmässa från Urinab. När han sedan bad om kalifens dotters hand sa hon att hon måste tänka över saken och väntade till efter vänteperiodens slut mellan Urinabs och Abdullahs skiljsmässa, och därefter avvisade hon honom. Muawiyah talade om för Abu Darda att ge sig av till Irak för att be om Urinabs hand för Yazid och på vägen dit fick Abu Darda veta att Imam Hussein befann sig i Irak och beslöt sig då att besöka honom först. När Imam Hussein fick veta om händelsen talade han om för Abu Darda att även be om hennes hand för giftermål med Imamen själv. När Abu Darda presenterade båda erbjudandena frågade Urinab honom vem han ansåg mer passande för giftermål varpå han valde Imam Hussein och hon accepterade det. Sedan fick den förkrossade Abdullah veta av Imam Hussein att han skulle skilja sig från Urinab ifall hon ville ha Abdullah tillbaka och att själva syftet med att gifta sig med henne var att bevara paret från att krossas av kalifens onda plan, och som han sagt gav han henne tillbaka till honom.
[13] Al-Imamatu wa as-Siyasah, vol. 1, från sid. 253 – Denna berättelse är däremot motbevisad på sakliga grunder och verkar inte vara korrekt.
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!