40 traditioner från islams Profet och Imamerna om Imam Hussein (fvmd)

Islams Profet (frid vare med honom & hans familj) sa: ”Karbala är den renaste helgedomen på jorden och den mest respekterade helgedomen. Vid Sanningen [svär jag] att Karbala är av paradisets mattor.”

Imam Husseins (fvmh) karaktär, revolt och rörelse har alltid funnits i de Felfrias (fvmd) uttalanden och det som är häpnadsväckande är att t.o.m. de Felfria innan Imam Hussein (fvmd)  talat om denna händelse och plats där Ashura-tragedin ägde rum. Här kommer 40 traditioner att delas om Imam Hussein (fvmh).

(Hadith/tradition betyder ett uttalande eller en handling som återberättats från islams Profet, den Utvalde Muhammed (fvmh & hf) eller de felfria Imamerna (fvmd))

1 – Ren helgedom

Islams Profet (fvmh & hf) sa följande mitt i en längre tradition: ”Karbala är den renaste helgedomen på jorden och den mest respekterade helgedomen. Vid Sanningen [svär jag] att Karbala är av paradisets mattor.”[1]

2 – Räddningens land

Guds Profet (fvmh & hf) sa: ”Min son Hussein kommer att begravas i ett land som kallas för Karbala. Det är ett utmärkt land som alltid varit islams kupol. Gud räddade profeten Noas troende kompanjoner där från stormen.”[2]

3 – Kärlekens offerplats

Imam Ali (fvmh) gick en dag förbi Karbala och sa: ”Här är de förälskades offerplats och martyrernas scen vars fötter inte tidigare eller kommande martyrer når.”[3]

4 – Kärlekens doft

De Troendes ledare Ali (fvmh) talade till Karbalas jord och sa: ”Å jord, vad du luktar gott! På domedagen kommer ett folk från dig att ställa sig upp och omedelbart gå till paradiset utan räkenskap.”[4]

5 – Domedagens strålande pärla

Imam Sajjad (fvmh) sa: ”Karbalas jord strålar som en pärla på domedagen och ropar: ’Jag är Guds heliga jord, en ren och välsignad jord som Martyrernas ledare och Paradisets ungdomars mästare omfamnat.’” [5]

6 – Karbala och det Heliga Huset

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Karbala är från det Heliga Husets jord.”[6]

7 – Eufrat och Karbala

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Det första landet och vattnet som Gud, den Upphöjde, gav helighet och nobless till var Karbalas land och Eufrats vatten.”[7]

8 – Karbala, profeternas Kaba

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Det finns ingen profet i himlarna och jorden förutom att den vill att Gud, den Upphöjde, ska ge denne tillåtelse att få äras med att besöka Imam Hussein (fvmh). Det är på sådant vis att en grupp [profeter] landar i Karbala och en grupp stiger upp därifrån [kontinuerligt].”[8]

9 – Karbala, änglarnas cirkulationsplats

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Det finns ingen ängel i himlarna och jorden förutom att den vill att Gud, den Upphöjde, ska ge denne tillåtelse att få äras med att besöka Imam Hussein (fvmh). Det är på sådant vis att en skara änglar alltid landar i Karbala och en annan skara stiger upp därifrån.”[9]

10 – Paradisets väg

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Imam Husseins (fvmh) gravplats är en dörr av paradisets dörrar.”‏[10]

11 – Karbala, en trygg helgedom

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Helt visst gjorde Gud Karbala till en trygg och välsignad helgedom innan Han gjorde Mecka till en helgedom.”[11] (Viktigt att nämna är att det som menas med denna tradition är att detta skedde i den övre världen)

12 – Kontinuerligt besök

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Besök Karbala och gör detta kontinuerligt, eftersom Karbala har omfamnat profeternas bästa barn i sin egen famn.”[12]

13 – En välsignad gård

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Den ’högra sidan av dalen’ som Gud nämnt i Koranen (28:30) är Eufrat och ’den välsignade marken’ är också Karbala.”[13]

14 – Iver att besöka

Imam Baqir (fvmh) sa: ”Om folk visste vilken dygd det är att besöka Imam Husseins (fvmh) grav skulle de dö av iver av att besöka [den].”[14]

15 – En accepterad och utmärkt Hajj

Imam Baqir (fvmh) sa: ”Att besöka Guds Sändebuds (fvmh & hf), martyrernas och Imam Husseins (fvmd) gravar motsvarar en accepterad [rekommenderad] Hajj som gjorts tillsammans med Guds Sändebud (fvmh & hf).”[15]

16 – En pånyttfödelse

Hamran sa: ”När jag återvände från resan [som gjordes] för att besöka Imam Hussein (fvmh) kom Imam Baqir (fvmh) för att träffa mig och sa: ’Å Hamran, jag ger dig glada besked om att varenda person som besöker Muhammeds (fvmh & hf) familjs martyrers gravar, samtidigt som den har i avsikt att tillfredsställa Gud och söka närhet till Profeten (fvmh & hf) för detta, kommer att komma ut från sina synder såsom den dag då dennes mor fött den.’”[16]

17 – Att besöka en förtryckt

Det har återberättats från Imam Baqir och Imam Sadiq (fvmd) att de sagt: ”Den som vill att sin bostad och hem ska vara paradiset bör inte sluta besöka den förtryckte, Imam Hussein.”[17]

18 – Martyrskap och pilgrimsfärd

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Besök Imam Husseins (fvmh) grav och förtryck inte honom genom att sluta besöka honom, eftersom han är Paradisets ungdomars ledare och Martyrernas mästare.”[18]

19 – Att besöka är den bästa handlingen

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Att besöka Imam Husseins (fvmh) grav är en av de bästa handlingarna som går att utföra.”[19]

20 – Ljusets matbord

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Den som skulle vilja sitta vid ljusets matbord på domedagen måste vara bland Imam Husseins (fvmh) besökare.”[20]

21 – Noblessens villkor

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Den som vill vara granne med Profeten (fvmh & hf) och vara bredvid Ali och Fatima (fvmd) bör inte sluta besöka Imam Hussein (fvmh).”[21]

22 – Att besöka – en gudomlig obligation

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Om någon av er går klädd i kläderna för Hajj under hela sitt liv men inte besöker Imam Hussein (fvmh) har den lämnat en av Guds Sändebuds (fvmh & hf) rättigheter, eftersom Husseins (fvmh) rättighet är en gudomlig obligation och obligatorisk och nödvändig för varje muslim.”[22]

23 – Karbala – Perfektionens Kaba

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Tron och religionen kommer att vara ofullständig och bristfällig för den som inte går för att besöka Imam Husseins (fvmh) grav tills den dör. Om [den] personen kommer till paradiset kommer den vara på en lägre [nivå] än troende där.”[23]

24 – Från att besöka till martyrskap

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Lämna inte besökandet av Imam Hussein (fvmh) och råd även dina vänner och kompanjoner att göra detsamma, så att Gud förlänger ditt liv, utökar din försörjning och ditt livsuppehälle och gör dig lycklig i livet och så att du inte dör förutom som martyr.”[24]

25 – Kärlekens tradition

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Den som Gud vill väl placerar Han kärlek till Hussein (fvmh) och [kärlek till] att besöka honom i dennes hjärta. Den som Gud vill illa placerar Han hat till Hussein (fvmh) och [hat till] att besöka honom i dennes hjärta.”[25]

26 – Ett tecken på att vara följare (shia)

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Den som inte går för att besöka Imam Husseins grav, tror att den är vår följare och dör i detta tillstånd och [med denna] fantasi är inte vår följare. Om den även tillhör paradisets folk kommer den att vara en gäst hos paradisets folk.”[26]

27 – Uppstigningens plattform

Imam Jafar Sadiq (fvmh) sa: ”Gud registrerar den som åstadkommer att besöka Husseins (fvmh) grav och har förståelse om Hans Excellens rättighet på den högsta utmärkta positionen.”[27]

28 – Förståelsens bibliotek

Den Helige Ledaren Imam Musa Kazim (fvmh) sa: ”Den minsta belöningen som ges till den som besöker Imam Hussein (fvmh) vid Eufrats strand är att alla synder förlåts, med villkoret att den förstått Hans Excellens rättighet och förmyndarskapets helighet.”[28]

29 – Som att besöka Gud

Imam Ridha (fvmh) sa: ”Den som besöker Imam Husseins (fvmh) grav vid Eufrats strand är lik den som besöker Gud.”[29]

30 – Att besöka Imamen (fvmh) på Ashura-dagen (den 10:e Muharram)

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Paradiset blir obligatoriskt för den som besöker Imam Hussein (fvmh) på Ashura-dagen.”[30]

Klicka på nedanstående länk för att läsa Ziyarat Ashura med svensk översättning:

www.imamhussein.se/ziyaratashura

31 – Höjden av stolthet

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Den som spenderar Ashura-kvällen bredvid Imam Husseins (fvmh) grav till gryningen kommer att rusa till Gud på domedagen som en martyr, likt den som mördats på slagfältet i Karbala bredvid Imam Hussein (fvmh).”[31]

32 – Trons tecken

Imam Hassan Askari (fvmh) sa: ”Den troendes tecken är fem saker; 1 – [Att be] 50 böneenheter (5 obligatoriska och 17 rekommenderade böner), 2 – Ziyarat Arbain (att besöka Imam Hussein (fvmh) 40 dagar efter Ashura), 3 – Att ha en ring på höger hand, 4 – Att buga mot marken på jord, 5 – Att recitera ”I Guds, den Nåderikes, den Barmhärtiges Namn” (på arabiska) högt i bönen.”[32]

33 – Imamens (fvmh) välsignelser

Guds Profet (fvmh) sa: ”Ni ska veta att bönen accepteras under kupolen till hans helgedom, att bot finns i hans jord och att Imamerna (fvmd) är bland hans ättlingar.”[33]

34 – Jord och uppfostran

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Gnid era barns gommar med Husseins (fvmh) jord, eftersom Karbalas jord försäkrar era barn.”[34]

35 – Det största botemedlet

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Botemedlet för varje smärta finns i Husseins (fvmh) gravjord, vilket är det största botemedlet.”[35]

36 – Jord och sju slöjor

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Att buga mot marken på Husseins (fvmh) jord river sönder de sju slöjorna.”[36]

37 – Att buga mot marken på kärlekens jord

Imam Sadiqs (fvmh) tradition var att han inte bugade mot marken på någon annan jord än Husseins (fvmh) jord och han gjorde detta utav anspråkslöshet och ödmjukhet inför Gud.[37]

38 – Jordens prisning av Gud

Imam Sadiq (fvmh) sa: ”Att buga mot marken på Husseins (fvmh) gravjord illuminerar regnet till den sjunde jorden, och den som bär på ett radband gjort av Husseins (fvmh) gravjord räknas som en person som prisar Sanningen, även om den inte uttalar prisning med den.”[38]

39 – En botande jord

Imam Kazim (fvmh) sa följande mitt i en tradition då han informerade om sin bortgång: ”Ta ingenting från min gravjord för att söka välsignelser med, eftersom det är förbjudet för oss att äta någon jord förutom min förfader Husseins (fvmh) jord. Gud, den Upphöjde, har bara gjort Karbalas jord till ett botemedel för våra följare och vänner.”[39]

40 – Ett av fyra behov

Imam Kazim, Musa ibn Jafar (fvmd), sa: ”Våra följare är inte oberoende från fyra saker; 1 – En bönematta som man ber på, 2 – En ring som sitter på fingret, 3 – En tandborste som man borstar tänderna med, 4 – Ett radband gjort av Imam Husseins (fvmh) gravjord.”[40]

[1] Bihar al-Anwar, vol. 98, s. 115; Kamil al-Ziyarat, s. 264.

[2] Kamil al-Ziyarat, s. 269, kapitel 88, nr. 8.

[3] Tahdhib, vol. 6, s. 73; Bihar al-Anwar, vol. 98, s. 116.

[4] Sharh Nahj al-Balagha, Ibn Abi al-Hadid, vol. 4, s. 169.

[5] Adab Altaf, vol. 1, s. 236, återberättat från Kamil al-Ziyarat, s. 268.

[6] Kamil al-Ziyarat, s. 269, kapitel 88, nr. 7.

[7] Bihar al-Anwar, vol. 98, s. 109; Kamil al-Ziyarat, s. 269.

[8] Mustadrak al-Wasail, vol. 10, s. 244, återberättat från Kamil al-Ziyarat, s. 111.

[9] Ibid.

[10][10] Kamil al-Ziyarat, s. 271, kapitel 89, nr. 1.

[11] Kamil al-Ziyarat, s. 267; Bihar al-Anwar, vol. 98, s. 110.

[12] Kamil al-Ziyarat, s. 269.

[13] Bihar al-Anwar, vol. 57, s. 203, återberättat från Tahdhib.

 

[14] Thawab al-A’mal, s. 319, återberättat från Kamil al-Ziyarat.

[15] Mustadrak al-Wasail, vol. 1, s. 266; Kamil al-Ziyarat, s. 156.

[16] Amali, Sheikh Tusi, vol. 2, s. 28, Najafs tryck; Bihar al-Anwar, vol. 98, s. 20.

[17] Mustadrak al-Wasail, vol. 10, s. 253.

[18] Ibid, s. 256; Kamil al-Ziyarat, s. 109.

[19] Mustadrak al-Wasail, vol. 10, s. 311.

[20] Wasail al-Shia, vol. 10, s. 330; Bihar al-Anwar, vol. 98, s. 72.

[21] Wasail al-Shia, vol. 10, s. 331, nr. 39.

[22] Ibid, s. 333.

[23] Ibid, s. 335.

[24] Ibid.

[25] Ibid, s. 388; Bihar al-Anwar, vol. 98, s. 76.

[26] Kamil al-Ziyarat, s. 193; Bihar al-Anwar, vol. 98, s. 4.

[27] Man La Yahdhuruh al-Faqih, vol. 2, s. 581.

[28] Mustadrak al-Wasail, vol. 10, s. 236, återberättat från Kamil al-Ziyarat, s. 138.

[29] Mustadrak al-Wasail, vol. 10, s. 250, återberättat från Kamil al-Ziyarat.

[30] Iqbal al-A’mal, s. 568.

[31] Wasail al-Shia, vol. 10, s. 372.

[32] Ibid, s. 373; al-Tahdhib, vol. 6, s. 52.

[33] Mustadrak al-Wasail, vol. 10, s. 335.

[34] Wasail al-Shia, vol. 10, s. 410.

[35] Kamil al-Ziyarat, s. 275; Wasail al-Shia, vol. 10, s. 410.

[36] Misbah al-Mutahajjid, s. 511; Bihar al-Anwar, vol. 98, s. 135.

[37] Wasail al-Shia, vol. 3, s. 608.

[38] Man La Yahdhuruh al-Faqih, vol. 1, s. 368; Wasail al-Shia, vol. 3, s. 608.

[39] Jami’ al-Ahadith al-Shia, vol. 12, s. 533.

[40] Tahdhib al-Ahkam, vol. 6, s. 75.