Rationalitet och kultur i sörjandet av Imam Hussein (fvmh)

Med hänsyn till varje folks eller lands kultur kan metoderna för sörjandet av Imam Hussein (fvmh) variera. Våra Heliga Ledare har hela tiden betonat vikten av att högtidlighålla sörjande för Imam Hussein (fvmh), men gällande hur detaljerna för sörjande ska vara har inte rapporterats i återberättelser. Det är länder och folk som älskar Imam Hussein (fvmh) själva som håller i sorgeceremonierna med hänsyn till sina seder och traditioner. Av just denna anledning ser vi shiamuslimer i olika länder sörja på olika sätt. T. ex. skiljer sig sörjandet för shiamuslimer i Libanon från hur det ser ut för shiamuslimer i Indien.

Men några punkter måste uppmärksammas gällande sörjandet av Imam Hussein (fvmh):

  1. Sörjande får inte orsaka andras (t. ex. grannars) irritation.
  2. Sörjande får inte orsaka skador för kropp och själ.
  3. Sörjande måste respektera folkets eller landets kultur.
  4. Sörjande måste innehålla ett budskap. Att bara hålla i en ceremoni utan att det förmedlar något mål eller budskap är meningslöst.

 

Shiamuslimernas Heliga Ledare (de felfria Imamerna) använde sig också hela tiden av sörjande som ett tillfälle för att förmedla Imam Husseins (fvmh) rörelses budskap och mål. Ett tal, poesi eller något annat program under en sorgeceremoni måste utföras med målet att förmedla ett budskap om Imam Hussein (fvmh).

Men tyvärr ser vi i vissa sorgeceremonier att det inte läggs större vikt vid ovanstående punkter. Denna fråga har gett upphov till att vissa rättslärda kritiserat vissa sorgeceremonier. Det är viktigt att vi refererar till Imamernas (fvmd) traditioner och att vi använder oss utav förnuftet och logik när vi sörjer för Imam Hussein (fvmh). Denna fråga är speciellt viktig i västerländska länder vilka är mindre bekanta med Imam Husseins (fvmh) rörelse. Shiamuslimerna som bor i Sverige måste sörja för Imam Hussein (fvmh) med respekt till detta lands kultur på sådant vis att det får en allmän acceptans.

 

Källa: tidskriften Dagens Muslim

Brödet som ledde en kristen dam till islam!

Hon var kristen som just gått i pension och blev intresserad för islam. Därför bad hon sin tidigare anställd, en ung irakier, att ta henne till moskén. Det var under de första tio dagarna i muslimska kalenderåret. Moskén var proppfullt med sörjande män och kvinnor. Hon satt sig i kvinnornas avdelning och fick tolkning av en dam. Men hon förstod inte något då hon inte var insatt, i varken islam eller dess historia. Plötsligt kom en kvinna som delade ut ost och grönsaker rullade i ett tunt bröd, medan hon delade förklarade hon att det här är till minnet av spädbarnet Abdullah.

Den kristne ville fråga men det var så mycket folk och predikanten talade. När hon åkte tillbaka fick hon förklarat för sig vad som hänt under Ashura. Hon hade brödet i handen och frågade den unge mannen: Det här fick jag av en kvinna som sa att det är till minnet av spädbarnet Abdullah. Vem var han?

Mannen berättade att efter mordet på imamens samtliga anhängare och just när han skulle säga farväl och snart bli mördad såg han sitt gråtande spädbarn som höll på att dö pågrund av törst. Eftersom imamens följe inte fick hämta vatten från floden Eufrat var alla dödstörstiga och modern hade inte längre mjölk i brösten för att rädda sin döende son. Imam Hussein famnade sin son och red i närheten av fienden, ”muslimerna” som hade belägrat honom och sade till dem:

”Det är mig ni krigar mot. Det här barnet behöver vatten. Ta det från mig, ge det vatten och lämna tillbaka det.”

Fiendens arme blev splittrade. Vissa ville ge vatten till barnet och andra vill inte det. Då sade deras befäl till en av sina skyttar att sikta mot barnet.

Barnet som var i faderns famn rörde plötsligt sig. Imamen tittade och såg att pilen hade träffat barnets hals och blodet rann ut i faderns händer.

Den äldre damen som hörde på historien begrät redan tragedin när hon hörde det som hände med spädbarnet Abdullah kunde inte längre bara gråta. Hon kände att klumpen i halsen inte kunde låta henne att andas och grät som hon aldrig gjort förr. Hon Svimmade och blev väckt av mannen.

När hon vaknade kunde hon inget annat än att återigen gråta medan hon höll brödet som delades till minnet av spädbarnet.

Detta var starten till hennes resa till islam och det bör vara startpunkten när vi muslimer vill introducera islam för icke-muslimer och faktiskt även muslimer som inte förstått islam och dess historia. Imam Hussein, profetens dotterson, är porten för den som vill förstå islam och Guds budskap till mänskligheten. Detta bland annat eftersom Ashura-tragedin manifesterar dels profetens islam och dels korruptionens form av islam.

 

Av: Fahad Fadhel